_new.webp)
I sin klassiska essä "1000 True Fans" förutspådde Kevin Kelly att internet skulle förändra ekonomin för kreativa aktiviteter:
För att bli en framgångsrik kreatör behöver du inga miljoner. Du behöver inte miljontals dollar, miljontals kunder eller miljontals fans. För att försörja dig som hantverkare, fotograf, musiker, designer, författare, animatör, apptillverkare, entreprenör eller uppfinnare behöver du bara tusentals sanna fans.
En sann supporter, menar Kelly, är någon som köper allt du producerar. Dessa inbitna fans kommer att köra 30 mil för att se dig sjunga; de kommer att köpa både inbundna, pocket och inspelade versioner av din bok; de kommer att köpa din nästa statyett, de kommer att betala för "bästa av" DVD-versionen av din gratis YouTube-kanal; de kommer till din “chef’s table” en gång i månaden.
I praktiken skulle en kreatör kunna odla en stor och bred icke-betalande publik och följarskap på sociala plattformar och via maillistor. Bland dessa kan han eller hon sedan identifiera sina “true fans” och konvertera några av de användarna till kunder och prenumeranter. Kreatören kan sedan få några av dessa att göra köp av högre värde som exempelvis prenumeration av extra innehåll, exklusiv åtkomst eller direkt interaktion med skaparen.
Kellys vision var att internet var den ultimata matchmakern som möjliggjorde 2000-talets patronage. Skapare, oavsett hur nischade eller obskyra de än verkar, kunde nu hitta och upptäcka sina sanna fans, som i sin tur skulle visa sin entusiasm genom direkt ekonomiskt stöd.
Men internet tog en omväg. Centraliserade sociala plattformar blev det dominerande sättet för kreatörer och fans att mötas. Plattformarna blev de nya mellanhänderna genom annonser och algoritmiska rekommendationer mellan kreatörer och användare, samtidigt som de behöll större delen av intäkterna för sig själva.
Den goda nyheten är att internet är påväg tillbaka till Kellys vision. Till exempel tjänar många av de bästa skribenterna på nyhetsbrevsplattformen Substack mycket mer än de gjorde på avlönade jobb. En ekonomi med låga tariffer i kombination med entusiastiska fans gör underverk. Med 1000 nyhetsbrevsprenumeranter på Substack som var och en betalar $10 per månad tjänar en skribent över 100.000 USD per år.
NFT:er kan påskynda trenden att möjliggöra allt fler kreatörer att tjänar pengar direkt från sina fans. Sociala plattformar kommer att fortsätta att vara användbara för att bygga sin community, även om dessa sannolikt kommer att ersättas med decentraliserade alternativ över tid. Men en sak är säker: kreatörer kan idag i allt högre grad förlita sig på andra metoder som NFT:er och kryptobaserade ekonomier för att tjäna pengar.
NFT:er är i korthet digitala poster som lagras på en blockkedja och unikt representerar en bit data som i dagsläget oftast är någon typ av media. Media kan vara allt som är digitalt, inklusive konst, videor, musik, gifs, spel, text, memes och kod. NFT:er innehåller dokumentation av deras historia och ursprung, och kan dessutom ha kod kopplad till sig för att möjliggöra nästan vad som helst via så kallade smarta kontrakt. En populär funktion är exempelvis kod som säkerställer att den ursprungliga skaparen får royalties från sekundär försäljning. NFT:er är säkrade av blockkedjeteknik och smarta kontrakt, och representerar idag hundratals miljarder dollar i värde.
NFT:er har fått mycket uppmärksamhet på sistone på grund av höga försäljningsvolymer. Kryptovalutor har en historia av mycket volatila “boom and bust” marknadscykler, och som vi ser nu har även NFT-marknaden sina upp- och nedgångar.
Med det sagt så finns det tre viktiga skäl till varför NFT:er möjliggör en fundamentalt bättre ekonomi för kreatörer. Den första, som redan nämnts ovan, är genom att ta bort onödiga mellanhänder. När du köper en NFT som lagras på en blockkedja så är den helt och hållet under din kontroll, precis som när du köper böcker eller sneakers i den verkliga världen. Det finns och kommer att fortsätta att finnas centraliserade NFT-plattformar och marknadsplatser, men de kommer att vara begränsade i vad de kan ta betalt eftersom blockchain-baserat ägande flyttar tillbaka makten till kreatörer och användare. Värt att notera är att en sänkning av avgifterna som plattformarna tar ut kan ha en multiplikatoreffekt på en kreatö
rs inkomster. Om du exempelvis tjänar 1 miljon SEK och har 800 000 SEK i kostnader, så innebär en 50% nedskärning i avgifter att du ökar din intäkt till 2 miljoner SEK, vilket i sin tur ökar din disponibla inkomst hela sex gånger, från 200 000 SEK till 1,2 miljoner SEK.
Det andra sättet som NFT:er förändrar skapar-ekonomin är genom att möjliggöra mer detaljerad prissättning. I annonsbaserade modeller genereras intäkter mer eller mindre enhetligt oavsett supportarnas nivå av entusiasm. Tack vare blockkedjans transparens tillåter NFT:er skaparen att identifiera de mest passionerade användarna och t.ex. erbjuda dem speciella NFT:er som kostar mer. NFT:er sträcker sig på så sätt längre än exempelvis fysiska produkter genom att de lätt kan delas upp i en fallande serie prisnivåer. NFT projektet NBA Top Shots NFT-kort sträcker sig exempelvis från över $100 000 till några få dollar. Är du ett fan av Bitcoin? Du kan köpa så mycket eller lite du vill, ner till 8 decimaler, beroende på din nivå av entusiasm. Denna granularitet låter skapare och kreatörer fånga ett mycket större område målgrupper:
Bild från https://a16zcrypto.com/
Det tredje och kanske viktigaste sättet som NFT:er förändrar skapar-ekonomin är genom att transformera passiva användare till engagerade ägare och därigenom sänka kostnaderna för att hitta och förvärva nya kunder till nästintill noll. Krypto har vuxit till över 1 biljon dollar i sammanlagt börsvärde med nästan obefintliga marknadsföringskostnader. Bitcoin och Ethereum har knappt marknadsfört sig och har enbart använt sig av en mindre marknadsföringsbudget, men trots detta används, ägs och älskas de av tiotals miljoner människor.
Den idag största NFT marknadsplatsen OpenSea har genererat 15,74 miljarder USD i bruttoförsäljning under de första 7 månaderna 2022 med väldigt lite spenderat på marknadsföring. Det har kunnat växa så effektivt eftersom deras användare känner sig som ägare på grund av att de har “skin in the game”. Detta är ett exempel på sann “peer-to-peer”-marknadsföring, driven av gemenskap, entusiasm och samägande.
NFT:er är fortfarande i sin linda och kommer att fortsätta utvecklas. Användbarheten kommer att öka i takt med att digitala upplevelser byggs runt dem, inklusive marknadsplatser, sociala nätverk, skyltfönster, spel och virtuella världar. Det är också troligt att allt fler konsumentinriktade kryptoprodukter dyker upp som baseras på och är kopplade till NFT:er. Moderna spel som Fortnite innehåller sofistikerade ekonomier som blandar utbytbara tokens med NFT:er och virtuella varor. I framtiden kommer varje internetgemenskap att kunna ha sin egen mikroekonomi, inklusive NFT:er och utbytbara tokens som användare kan använda, äga och samla in.
Teorin om 1000 sanna fans bygger på internets ursprungliga ideal: globalt anslutna användare och skapare utan begränsningar av mellanhänder som delar både idéer och en stark ekonomisk uppsida. Dagens etablerade plattformar för sociala medier har påverkat denna vision genom att agera mellanhänder med begränsande distribution och intäktsmodeller för kreatörer. Det finns två sätt att förändra detta: att omfördela användarna eller omfördela pengarna. Web3 och NFT:er ger oss ett nytt sätt att omfördela pengarna.
Originalartikel skriven av Chris Dixon: https://future.com/nfts-thousand-true-fans/
