Bild: World Economic Forum
Ordet “blockchain” eller på Svenska; “blockkedja”, är ett begrepp du säkert hört tidigare. Blockkedjeteknik är den grundläggande tekniska innovationen bakom kryptovalutor och NFTer, och utgör därmed grunden för visionen av det så kallade Web3; ett öppet och decentraliserat internet, där pengar och värde kan flöda fritt utan mellanhänder, och där användaren kontrollerar sin data, identitet och sitt öde. Blockkedjor är till för att bevara transaktionsdata på ett transparent sätt som inte kan ändras i efterhand.
För att bilda sig en enkel uppfattning av funktionen av en blockkedja kan man se på den som en digital lista över transaktioner, inte helt olikt din kontohistorik på ditt bankkonto, men som delas mellan alla användare av blockkedjan, och är öppen och publik för hela världen att se och ta del av.
För att göra det tydligare var detta innebär kan vi ta Kryptovalutan Bitcoins blockkedja som exempel. Här lagras där essentiell information gällande transaktioner av Bitcoins mellan olika användares kryptoplånböcker. En transaktionsutdrag kan till exempel innehålla data om mellan vilka krypto-plånboksadresser Bitcoins har skickats, till vilket pris det skickades för, och vid vilken tidpunkt transaktionen genomfördes.
Det som gör blockkedjor så unika är alla transaktioner, som förflyttning av Bitcoins eller NFTer mellan olika plånböcker är s.k. “trustless” eller “tillitslösa”. Detta innebär att du kan flytta information och värde mellan olika plånböcker och användare på ett tillförlitligt och säkert sätt, utan behovet av en pålitlig tredje part som en bank, en privatperson eller någon annan mellanhand.
Decentraliserat - vad betyder det egentligen?
Decentralisering har blivit lite av ett “buzzword” inom Krypto, NFT och Web3 men det är också ett av de viktigaste och mest grundläggande begreppen att förstå innebörden av. Decentralisering betyder i korthet att infrastrukturen, informationen och verksamheten inte ägs eller kontrolleras av en central entitet.
Blockkedjor inför ett nytt sätt att styra över organisationer och driva verksamheter. Blockkedjor styrs av ett decentraliserat nätverk av noder. För att en aktivitet ska kunna genomföras måste en majoritet av noderna nå konsensus, dvs vara “överens”. Det kan exempelvis vara om en viss transaktion ägt rum, eller priset på en transaktion. Nätverken är i teorin “gränslösa”, vilket innebär att vem som helst har möjlighet att delta i nätverket som en nod.
I själva verket finns det dock vissa inträdesbarriärer. På blockkedjor som drivs av så kallad Proof-of-Work (PoW), som exempelvis Bitcoins blockkedja, behöver du ha en viss mängd processorkraft för att delta som en validerings-nod, och på Proof-of-Stake (PoS) nätverk, som exempelvis blockkedjan Ethereum kommer att gå över till inom kort, så behöver användare en viss mängd finansiella medel för att delta som validerings-nod. Det går dock att komma runt detta med hjälp av protokoll som driver noder åt många små spelare som inte har kapaciteten att driva det själva.
Hur fungerar det?
En blockkedja drivs av att validerings-noderna; användare som deltar i nätverket, validerar transaktioner som sker på kedjan i utbyte mot belöningar, ofta i form av nätverkets egen token som exempelvis Bitcoin. Detta kallas för “mining”. När tillräckligt många transaktioner validerats av nätverkets noder läggs de till i blockkedjan ett “block” av transaktioner, vilken precis som det låter utgörs av en kedja av tidigare “block”. Därav namnet “blockkedja”.
Varje blockkedja har sin egen s.k. konsensus mekanism. Konsensusmekanismen är den metod som används för att noderna som deltar i nätverket skall kunna komma överens och verifiera transaktioner på ett säkert, tillförlitligt och enhetligt sätt. Konsensus mekanismen behövs för att förhindra det ökända “dubbel-spendering problemet”; det vill säga risken att en kryptovaluta kan användas två gånger eller mer. Transaktionsinformation inom en blockkedja kan nämligen ändras om specifika villkor är uppfyllda. I dessa speciella fall kan modifierade block komma in i blockkedjan; Om detta händer kan den person som påbörjade ändringen ta tillbaka redan använda mynt och spendera dem på nytt.
Viktigt att komma ihåg är att när transaktioner väl är verifierade och skrivits in i blockkedjan så går de inte att ändra. Denna egenskap kallas på engelska för “immutability” och är en av huvudegenskaperna som utgör värdet i blockkedjeteknik. Just nu finns som nämnt ovan två vedertagna metoder för att validera transaktioner; Proof-of-Work (PoW) och Proof-of-Stake (PoS). Här kan du läsa mer om blockkedjor.
Proof-of-Work
PoW var den första konsensus mekanismen och introducerades i Bitcoin Whitepaper av Satoshi Nakamoto. Själva teknologin uppstod dock långt tidigare. Adam Back’s nätverk “HashCash” är ett tidigare exempel på användning av en PoW mekanism. För att minska spam var användarna tvungna att lösa ett enklare kryptografiskt pussel innan de kunde skicka ett mail.
Användare sänder sina transaktioner till nätverket för att verifieras, men transaktionerna verifieras inte direkt på blockkedjan utan först när de har paketeras ihop i block och lagts till på kedjan. Att skapa block på en PoW blockkedja som Bitcoin eller Ethereum innebär att man måste lösa en så kallad hash algorithm. För att åstadkomma detta krävs processorkraft och ström att driva den. Detta innebär att det är mycket kostsamt att skapa block då det kräver väldigt mycket processerings-kapacitet. Belöningen kan dock vara värt det; att skapa ett block på Bitcoin blockkedjan betalar för tillfället 6.15 BTC vilket till dagens marknadspris (07/07/2022) är 1.32 miljoner SEK.
Proof-of-Stake
PoS introducerades 2011 som en lösning på problemen med PoW. På en PoS baserad blockkedja “stakear” (satsar) du tokens istället för att använda processeringskraft för att lösa pussel. När du satsat en viss andel tokens så kan du validera transaktioner på blockkedjan och bli belönad för det. Ethereum håller för tillfället på att förflytta sig från PoW till PoS. PoS-kedjan är färdig och har idag 13,649,751 Ethereum stakade. Det är 170.6 miljarder SEK.
Hur fungerar PoS konsensus mekanismer till skillnad från PoW:s hashing funktion? Jo, på PoS har du ofta en någorlunda slumpmässig process som utser en validator från nätverket av noder som stakeat kryptovalutan. Storleken av din stake påverkar ofta dina chanser att bli utvald som validator (ju större satsning, desto högre chans). Ifall du försöker validera blocket på fel sätt blir du “slashed”. Slashing innebär att din stake eller en del av den tas ifrån dig, på så vis säkrar man att ingen försöker missbruka blockkedjan.
PoS har några tydliga fördelar i jämförelse med PoW:
- Mycket lägre energiförbrukning eftersom man inte behöver massa processerings-kraft för att validera transaktioner
- Skalbarhet då du inte behöver stort antal servrar för att validera transaktioner och därmed mycket snabbare kan skala upp valideringen
- Anpassningsförmåga - när användares och blockkedjors behov ändras kan PoS också ändras snabbt. Mekanismen är väldigt mångsidig och kan ganska enkelt anpassa sig till de flesta blockkedjor
Varför blockkedjor?
Ifall du kommit ända hit i artikeln, grattis! Vi vet att det kan vara ganska abstrakt och komplicerat att ta in information om blockkedjor. Nu kan du mer än 99% av befolkningen om blockkedjeteknik.
Nu när du har lärt dig vad en blockkedja är och hur de två huvudvarianterna av konsensusmekanismer fungerar så följer en sammanfattning av det som gör blockkedjor värdefulla:
Transparens
Blockkedjeteknik möjliggör transparens över kod, transaktioner och användare.
Decentralisering
Blockkedjor möjliggör en ny form av styrning där ett community, istället för en central entitet, väljer hur plattformar byggs upp och styrs. Genom att vara delaktiga i uppbyggnaden av Web3 finns möjlighet att påverka framtidens internet och ägandeskapet av digitala rättigheter och identiteter.
Gränslöshet
Det talas ofta om att blockkedjor och smarta kontrakt är gränslösa eller “permissionless”. Detta innebär att vem som helst med en internetuppkoppling kan interagera med eller bygga på existerande lösningar. All källkod är öppen och det finns inga “svarta lådor” som döljer bitar av hur nätverket fungerar. Det finns idag 1.7 miljarder människor utan bankkonton, varav 1.1 miljarder av dessa människor har en mobiltelefon. Blockkedjor, smarta kontrakt och Decentraliserad finans (förk. DeFi) kan möjliggöra för denna grupp att bli en del av samhället och demokratisera tillgången till banktjänster.
